Tjoho vad kul!
Jag har nu påbörjat mitt mål att bli certifierad playful heart fotograf. Första steget var att gå Juliana Wiklunds workshop i familjefotografering.
Vi började dagen hemma hos Juliana med planering, genomgång av dagen och upplägget. När vi satt där och pratade, drack te och hade trevligt vart himlen kolsvart och det började ösregna! Typiskt! Tur att vi skulle göra den praktiska biten vid Stadshuset under tak. Vi skulle träffa sammanlagt 6 familjer, först fotograferade Juliana två st, sedan fotograferade jag och Kristin (den andra deltagaren) två familjer var.
Jag var lite nervös faktiskt, jag har inte tidigare gått på fotografworkshop och jag visste inte alls hur det skulle gå till! Men stämningen var avslappnad och trevlig och jag kände mig genast som hemma i den lilla gruppen.
Juliana fotograferar
Och det var helt fantastiskt! Jag stod och log och skrattade hela tiden bakom hennes rygg. Lika så gjorde Kristin när jag kikade under lugg på henne. Så mycket energi, glädje och kärlek! Det var intressant att se hur pojkarna i tidig tonår från början var ganska spända och inte ville vara nära varandra – och sedan i slutet satt de och höll om varandra och skrattade ihop. Jag hoppas verkligen att jag får möjlighet att vara med henne när hon jobbar igen! Så roligt att se.
Så var det min tur!
Jag kände mig faktiskt ordentligt nervös när första familjen kom. En mamma Cajsa och en dotter Liv på 5 år. Jag tog fram min kanin Elsa, satte mig ner på huk och hälsade på Liv. Hon var ganska blyg i början, men öppnade snabbt upp och vart superbusig!! Vi började att fotografera vid den gula väggen som är så vacker vid stadshuset. Regnet hade slutat och molnen lättat så himlen var klart ljusgrå. Liv var söt, tog av sig glasögonen och kramades gärna med sin mamma.
När vi hade fotograferat klart pratade jag lite med Juliana, fick tips och trix på hur jag skulle kunna få ett bättre ”flow” i mina lekar och inte låta kameran ta över för mycket, i första hand ägna all min odelade uppmärksamhet mot barnen och familjen, medan kameran bara skulle ”komma upp” som av automatik.
Andra fotograferingen
Efter en kort stunds feedback kom nästa familj, en mamma, pappa och två tjejer på 3 och 5 år. Den yngsta lilla flickan var väldigt blyg och ville inte släppa sin mamma över huvud taget. Under fotograferingens gång blev hon modigare och modigare, och i slutet vågade hon faktiskt sitta själv på en bänk själv och titta efter djur i kameran.
Det gjorde att jag fick lov att kasta om det jag planerat en hel del, komma på nya saker och improvisera. Genomgående i hela fotograferingen hade jag ett mycket bättre flow än tidigare, det vart inte några hack, allt flöt på rakt igenom och jag är jättenöjd med min prestation.
Även Juliana sa att det hade varit stor skillnad på mitt flow i den här fotograferingen och att jag skulle vara riktigt nöjd – vilket jag är! Trots att lilla tjejen inte ville vara med lyckades jag jobba runt det och fick riktigt bra bilder ändå.
Sammanfattningsvis
Det var en väldigt lärorik dag, men praktisk träning och bra feedback. Jag är jätteglad att jag gick och ska nu hem och få upp rutinen på barn och familjer. Så roligt!