När vi vaknade på morgonen hade vi absolut ingen aning om vad dagen skulle erbjuda – vi hade inga planer, inga måsten ingenting på agendan. Skrev lite med Jennie, googlade lite och tillsammans med Josef bestämde vi vart vi skulle åka. En gamal vikingaruin som arkiologer byggt upp 1,5 timme från hotellet. Därifrån kunde man sedan kunde gå en kort promenad till en vacker och lite gömd dal.

 

Stöng och Gjáin – Vikingarnas hem

Vi chansade lite genom att åka dit. Visserligen hade vi en fyrhjulsdriven och helt okej bil, men vi hade blivit varnade om att vägarna dit kunde vara riktigt risiga den sista biten. Och det var de! Efter att vi svängde av den stora vägen var det väldigt stenigt och håligt. En uppförsbacke var så brant att jag satt med händerna för ögonen medan Josef körde. Väl framme blåste det riktigt ordentligt, vi tog på oss ordentligt med kläder och packade matsäck. Först gick vi till huset, det passade bra att kunna gömma sig undan stormen en stund. Det hade faktiskt lättat lite när vi började vandringen mot dalen, det var inte långt men vi körde lite off road style och gick uppe på berget. Först visste vi inte riktigt vart vi skulle, vi såg bara buskar, berg och mossa. Men plötsligt öppnade sig ett fantastiskt landskap framför oss. Flera vattenfall föll ner för klipporna runt om dalen och det fanns grottor, bäckar och mindre fall runt om i dalen. Vi förstod genast varför det alver och älvor sägs bo där, det såg verkligen ut så.

Även om det var en del turister var det absolut inte överfullt. Medan vi klättrade runt på bergen och i dalen såg vi andra röra sig på andra sidan och vi mötte ett kanadensiskt par som vi pratade lite med. Men det fanns inte några turistavspärrningar, rep eller liknande som vi sett på andra ställen. Här finns en blogg med lite fler bilder.
Vi utforskade dalen i nästan två timmar innan det var dags att åka vidare, en upplevelse som vi verkligen inte ångrar.

Spontan Islandshästridning.

På vägen till Stöng hade jag sett en Islandshästgård. (Ja, eller vi såg många men det var en som fick mitt intresse lite extra!) Den såg så mysig ut! Eftersom den låg så pass långt bort från civilisationen tänkte jag även att de kanske skulle ha tider med kort varsel. Och de hade de. Josef hann nog inte riktigt förstå vad som hände och vips hade jag bokat in oss på en ridtur.
“Är de verkligen sådär stora???” Frågade han när vi åkte upp mot gården och såg de första hästarna.
Personalen på stället Núphestar var supertrevlig och vi kände oss väldigt välkomna direkt. De sade med glimten i ögat till Josef att han skulle få den vildaste hästen av alla! Som tur var var inte det fallet.

När Josef suttit upp på hästryggen för första gången och vi red ut genom grindarna vände jag mig om och tittade på honom. Och såg total paralysering. Hans ansikte var som fruset till is! Jag skrattade så att jag nästan höll på att ramla av min häst.
Tio minuter senare när jag vände mig om satt han med ett stort smile över hela ansiktet och njöt. När vi hade ridit klart och hoppat av stod han och klappade hästen jättelänge. “Vi kanske också måste ha varsin islandshäst!” Sa han i bilen påväg tillbaka till hotellet. Vikingadal och islandshästridning blev det alltså på dagen vi inte hade någonting planerat. Vilken grej!

 

Så mysig kväll!

 

På sista bilden ser ni vart vi bodde – Lambafella hotell. Så sjukt mysigt hotell vid foten av ett berg. Vi spenderade kvällen och en stor del av natten med att bada i hot tub tillsammans med några amerikanare och dricka vin. Snacka om fantastisk dag!

Läs gårdagens inlägg här!

Vikingadal och islandshästridning
Vikingadal och islandshästridning
Vikingadal och islandshästridning
Vikingadal och islandshästridning
Vikingadal och islandshästridning
Vikingadal och islandshästridning
Vikingadal och islandshästridning
Vikingadal och islandshästridning
Vikingadal och islandshästridning
Vikingadal och islandshästridning
Vikingadal och islandshästridning
Vikingadal och islandshästridning